Under tio år byggdes en miljon bostäder i Sverige. Intentionerna var goda. Bostadsbristen skulle lösas och levnadsstandarden höjas. Men allt blev inte som det var tänkt.

Det har nu gått över femtio år. Miljonprogramsområdena är idag hem åt över två miljoner människor. Men upprustningsbehovet är stort och de sociala utmaningarna många, samtidigt som allt fler börjar se all den potential som finns här.

Det är dags att lyfta möjligheterna med miljonprogrammets områden, och ge husen och människorna som bor i dem den uppmärksamhet de förtjänar.

Läs om hur allt började, varför det blev som det blev och vad som krävs för att lyfta miljonprogrammet.

Det var så här det började

Det var 1960-tal och goda tider. Industrin gick på högvarv, men för dem som ville flytta till jobben i städerna fanns ingenstans att bo. Därför beslutade riksdagen 1965 att en miljon bostäder skulle byggas under tio år. Statliga subventioner och förmånliga lån skulle få det att hända.

Läs mer

"Vi borde lära oss av miljonprogrammets innovationer"

Miljonprogrammet har varit älskat att hata ända sedan det kom till. Men det var ett innovativt projekt med kreativa lösningar som vi kan lära oss mycket av idag. Det menar arkitekten och forskaren Erik Stenberg som i över 20 år har kämpat för att ge miljonprogrammet upprättelse.

Läs mer

Här finns alla husen

Det är kanske främst storstädernas förorter man förknippar med miljonprogrammet. Men under miljonprogramsåren byggdes bostäder över hela landet, och även i städernas centrala delar.

Läs mer

"Samverkan nyckel för att vända utvecklingen"

Den bild som ges av miljonprogramsområdena idag är ofta dyster, och handlar om kriminalitet och utanförskap. En person som är mer hoppfull är national…

Läs mer

Brickebackens radhus – det typiska miljonprogrammet

Miljonprogramshusen finns inte bara i storstäderna, och det byggdes inte bara höghus. 80 procent byggdes i mindre städer och tätorter och de allra fle…

Läs mer

Därför är förorten K-märkt

Miljonprogramsområden förknippas ofta med massproduktion och enformighet. Men husen är långt ifrån stöpta i samma form, tvärtom är variationen stor. "…

Läs mer

Miljonprogrammet - grönt och bilfritt

Miljonprogramsområdena är inte så lika varandra som man kanske kan tro. Men det fanns idéer om hur det goda livet i områdena skulle te sig, som påverk…

Läs mer

”Bostadsföretagen kan vara den samlande kraften”

För att vända utvecklingen i ett utsatt område krävs engagemang från många olika aktörer. Det behövs också en stark samlande kraft, och den rollen har…

Läs mer

Hur stort är renoveringsbehovet? Om det tvistar de lärde

Att behovet av upprustning av miljonprogramshusen är stort är de flesta överens om. Men hur stort, är det ingen som riktigt vet. Uppemot 40 procent av…

Läs mer

"Samverkan nyckel för att vända utvecklingen"

Den bild som ges av miljonprogramsområdena idag är ofta dyster, och handlar om kriminalitet och utanförskap. En person som är mer hoppfull är national…

Läs mer

Brickebackens radhus – det typiska miljonprogrammet

Miljonprogramshusen finns inte bara i storstäderna, och det byggdes inte bara höghus. 80 procent byggdes i mindre städer och tätorter och de allra fle…

Läs mer

Därför är förorten K-märkt

Miljonprogramsområden förknippas ofta med massproduktion och enformighet. Men husen är långt ifrån stöpta i samma form, tvärtom är variationen stor. "…

Läs mer

Miljonprogrammet - grönt och bilfritt

Miljonprogramsområdena är inte så lika varandra som man kanske kan tro. Men det fanns idéer om hur det goda livet i områdena skulle te sig, som påverk…

Läs mer

”Bostadsföretagen kan vara den samlande kraften”

För att vända utvecklingen i ett utsatt område krävs engagemang från många olika aktörer. Det behövs också en stark samlande kraft, och den rollen har…

Läs mer

Hur stort är renoveringsbehovet? Om det tvistar de lärde

Att behovet av upprustning av miljonprogramshusen är stort är de flesta överens om. Men hur stort, är det ingen som riktigt vet. Uppemot 40 procent av…

Läs mer

Vem äger miljonprogrammet?

Miljonprogrammet var ett statligt projekt. Men husen byggdes och ägdes av bostadsbolag och byggföretag, såväl privata som kommunala. Statens medel för…

Läs mer

Miljonprogrammet ständigt aktuellt – om debatten genom åren

Erik Stenberg, forskare och lektor i arkitektur vid KTH, har i över 20 års tid följt diskussionen kring miljonprogrammet och han ser ett fokus som för…

Läs mer

Låg energianvändning per person i miljonprogrammet

Miljonprogrammets hus beskrivs ofta som stora energitjuvar. Men sett till energianvändningen per person är dessa byggnader bland de mest effektiva.

Läs mer